Filmer & föreläsningar

I tarmens mörker finns ett helt ekosystem med bakterier, virus och mikroskopiska svampar. De utgör drygt ett kilo av vår kroppsvikt och om vi zoomar in ser vi att våra biljoner bakterier kan delas in i hundratals olika arter. Varje art kan i sin tur producera tusentals olika ämnen och molekyler. Inte så konstigt att de kan påverka hur vi mår!

I den här kortfilmen beskriver vi hur bakterierna i tarmen kan liknas vid ett eget "organ" som samarbetar med värdkroppen för att bryta ned mat och andra ämnen vi får i oss.

Längd: ca. 3 min

De flesta tarmbakterier finns i tjocktarmen. De trivs och frodas där för att det är fuktigt, varmt (+37 grader) och syrefattigt. Att bakterierna trivs i dessa regnskogslika förhållanden gör det är svårt att odla bakterierna och att jobba med dem utanför tarmen. I Fredrik Bäckheds laboratorium på Sahlgrenska universitetssjukhus finns erfarenhet och speciella metoder för att forska på tarmbakterier.

Längd: ca 3 min

Tarmbakterierna hjälper kroppen att bryta ned maten vi får i oss så att vi lättare kan tillgodogöra oss näringsämnen. Det gäller inte bara för människor utan också djur. Men vad händer med björnar som går i ide? Har de samma tarmbakterier på sommaren och på vintern, och hur påverkar det i så fall ämnesomsättningen? Fynd har hittats hos både björnar och ekorrar som övervintrar som kan komma att spela en viktig roll för oss människor i framtiden.

Längd: ca. 4 min

I tarmens mörker finns ett helt ekosystem med bakterier, virus och mikroskopiska svampar. Mest vet vi om tarmbakterierna. De utgör drygt ett kilo av vår kroppsvikt och om vi zoomar in ser vi att våra biljoner bakterier kan delas in i hundratals olika arter. Varje art kan i sin tur producera tusentals olika ämnen och molekyler. Inte så konstigt att de kan påverka hur vi mår! Här får du veta mer om olika bakterier som bor i våra tarmar och hur de lever och samverkar med vår kropp och våra organ.

Längd: 6:30 min

Inuti livmodern finns inga bakterier under en normal graviditet. Men redan i färden ut mot världen påbörjas kolonisationen. Noll ska bli biljoner! Men hur etablerar sig bakterierna i våra tarmar? Kan man påverka vilken sorts bakterier man har? Har man samma sorts bakterier hela livet? Vi förklarar hur bakterierna etableras i tarmen från det att vi föds och genom hela livet.
 
Längd: 4:30 min
 
 

Är alla bakterier bra? Kan man tillsätta bakterier som är särskilt bra för hälsan? Vad ska man äta för att få i sig rätt sorts bakterier? Här förklarar vi hur ökade kunskaper kring tarmbakterierna och deras funktioner kan bidra till att förebygga och kanske till och med bota vissa typer av sjukdomar i framtiden.

Längd: 5:20 min

I en - 80C frys i källaren på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg förvaras 2000 framrenade tarmbakteriesorter och runt 3000-4000 avföringsprover. Proverna och bakterierna används i forskningen, för att ta reda på mer om vad som är ett friskt tarmliv och vad som är ett sjukt - och hur man kan återställa balansen när den ställts på ända. Men hur går tarmbakterieforskningen till och hur vet man vilka bakterier som är bra och vilka som är skadliga?

Längd: 3:30 min

I tarmens mörker finns ett helt ekosystem med bakterier, virus och mikroskopiska svampar. Mest vet vi om tarmbakterierna. De utgör drygt ett kilo av vår kroppsvikt och om vi zoomar in ser vi att våra biljoner bakterier kan delas in i hundratals olika arter. Varje art kan i sin tur producera tusentals olika ämnen och molekyler. Inte så konstigt att de kan påverka hur vi mår!

Här får du vet mer om olika bakterier som bor i våra tarmar och hur de lever och verkar. 

Inuti livmodern finns inga bakterier. Men sekunden vi möter utsidan påbörjas kolonisationen. Noll ska bli biljoner!

Är alla bakterier bra? Kan man tillsätta bakterier som är särskilt bra för hälsan? Vad ska man äta för att få i sig rätt sorts bakterier? I kortfilmen "Bakterier som medicin" förklarar vi hur vi ser att ökade kunskaper kring tarmbakterierna och deras funktioner kan bidra till att förebygga och kanske till och med bota vissa typer av sjukdomar i framtiden.
 

Våra tarmbakterier verkar kunna göra oss friskare och kanske också både gladare och smalare. Men blir det obalans där inne kan de ställa till med enorma problem. Antibiotikakurer kan till exempel slå ut viktiga tarmbakterier. Balansen kan då återställas med hjälp av avföringstransplantationer där man tillsätter en hel drös med tarmbakterier från en frisk person och Clostridium difficile trängs undan.

I en föreläsning, arrangerad och inspelad av Mercordia, diskuterar Professor Fredrik Bäckhed hur tarmmikrobiotan påverkas vid typ 2-diabetes. 

Mikrobiotan i tarmen är som ett eget ekosystem och består av biljoner bakterier. Ny forskning har visat att en förändrad tarmmikrobiota kan sammankopplas med ett antal sjukdomar, allt från fetma och inflammatoriska sjukdomar till beteendeavvikelser. Här presenteras en studie där man undersökt tarmmikrobiotan hos individer med prediabetes och typ 2-diabetes och hur informationen kan lägga grunden för att kunna utveckla nya behandlingsstrategier baserade på bakterierna i tarmen.

Föreläsningen hålls på engelska (ej textad/översatt).

Våren 2021 spelade vi in en föreläsning och ett samtal kring "Dina tarmbakterier" där vetenskapsjournalist Torill Kornfeldt samtalar med Professor Fredrik Bäckhed och överläkare Göran Bergström om hur bakterierna påverkar vår hälsa. Du ser inspelningen här (tillgänglighetstextad).

Hösten 2020 tilldelas Professor Fredrik Bäckhed Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens Guldmedalj för sin framstående mikrobiologiska forskning om sambandet mellan tarmens bakterieflora och människans ämnesomsättning och hälsa, i kombination med att utveckla produktionsteknik för att producera tarmbakterierna och metoder för nya behandlingar samt att aktivt förmedla kunskapen till allmänheten. 

Se filmen som beskriver forskningen och intresset för tarmbakterier.

Knut & Alice Wallenbergstiftelsen har tagit fram en film som beskriver den forskning som bedrivs vid Bäckhed Lab och hur vi är på god väg att skapa ett läkemedel som kan förhindra och bota typ 2-diabetes. 

Vi har kommit fram till att patienter med typ 2-diabetes saknar vissa bakterier, de bryter därför ner viss näring annorlunda, så att ämnet imidasolpropionat bildas. Ämnet försämrar cellernas förmåga att svara på insulin. Genom att ta läkemedelskapslar med speciella tarmbakterier tror vi att en stor del av de med typ 2-diabetes kan bli bättre.