Frågor och svar

Med hjälp av modern teknik är det numera möjligt att analysera sammansättningen av bakterier i avföringsprover
för att förstå sambandet mellan mikroorganismerna i tarmen och hälsa eller ohälsa hos människor. 

Metoden visar inte bara vilka bakterier som finns i tarmen, utan även vilka funktioner som bakterierna kan bidra med. Vad vi vet idag, finns ett par hundra bakteriearter och ett par tusen bakteriestammar. Siffror beror lite på gränsvärden för hur många man ska ha av en bakterie för att den ska räknas som närvarande och inte bara vara på genomresande. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett provtillfälle ger en ögonblicksbild av sammansättningen av bakterierna i dina tarmar.

Vi utför inte enskilda analyser, men om du är med i en av våra studier kommer tarmbakterierna analyseras. Det finns även kommersiella analysbolag, men det finns dock inga behandlingar som baseras på tarmmikrobiota idag.

Det går inte att utse enskilda bakterier som viktigare än andra, för de som är bra i vissa fall kan ställa till problem under andra omständigheter. Det som däremot står klart är att en stor mångfald av bakterier är kopplat till god hälsa. Har man en stor variation kan nämligen bakterier med liknande funktioner täcka upp för varandra om någon plötsligt skulle minska i antal och på så vis upprätthålla ekosystemets balans.

Hittills är det nästan bara genom kosten som man sett att man kan öka artrikedomen. Olika bakterier föredrar olika näringskällor för att trivas och växa. För att gynna så många olika goda bakterier som möjligt så är det just en varierad och fiberrik kost som är vägen till framgång. 

Att "återställa" en god bakteriesammansättning i tarmen efter sjukdom och/eller antibiotikakur gör man på samma sätt som när man vill bibehålla en god sammansättning, vilket är att äta en varierad och fiberrik kost. I initialskedet kan man tänka sig att tillförsel av probiotika i form exempelvis bifidobakterier kan vara positivt. Det man ska tänka på är att kostintaget fungerar ihop med den sjukdom som man haft där exempelvis ett högt fiberintag inte är lämpligt vid vissa inflammatoriska tarmsjukdomar och då är det viktigt att ha en dialog med behandlande läkare om vad som är bra och inte.

Det beror på vilken typ av antibiotika då vissa slår ut stora delar av tarmmikrobiotan medan andra inte påverkar så mycket. I en dansk studie där man använde en kombination av tre olika antibiotika som slog ut stora delar av mikrobiotan i tarmen såg man att den hade normaliserats efter 1,5 månad. Dock hade en del bakterier inte hämtat sig. Andra studier har visat att barn som behandlats med bredspektrumantibiotika tidigt i livet, tar lång tid på sig att hämta sig.

Det verkar som att smörsyraproducerande bakterier kan skydda mot diabetes. Under hösten 2021 påbörjades en studie där vi undersöker detta.

Nu ska det sägas att vi inte kan se med säkerhet om man kan drabbas av varken diabetes eller andra sjukdomar bara genom att titta på tarmfloran. Tarmfloran är en faktor bland många som påverkar risken att utveckla diabetes. Det vi vill göra är att se om vi kan identifiera personer där tarmfloran spelar en större roll för sjukdomsutvecklingen för att se om dessa individer skulle gynnas av att exempelvis få ett tillskott av smörsyraproducerande bakterier. På samma sätt hoppas man kunna hitta individer där tarmflorarelaterad behandling kan hjälpa i flera andra sjukdomstillstånd såsom olika former av inflammatorisk tarmsjukdom.  

Man har börjat upptäcka kopplingar mellan våra gener och de bakterier vi har i tarmen. Dock känner jag inte till studier som tagit dessa fynd vidare och studerar möjliga kopplingar till diabetes.

Värt att nämna är att det finns indikationer på att de faktorer som bestämmer nivåerna av bakteriersorten Christensenella kan kopplas till ärftlighet. Det är för tidigt att säga något generellt om vilka faktorer det är ännu, men forskningen kommer närmare.

När det gäller skydd mot infektion är det svårt att peka på specifika bakterier. Olika patogena bakterier fungerar på olika sätt och därmed kommer skyddet mot dessa se lite olika ut. Det man däremot kan säga generellt är att en artrik flora med en god produktion av antiinflammatoriska ämnen såsom smörsyra kommer att ge bättre förutsättningar för att skapa en miljö i tarmen där kroppens barriär är stark och där arterna som finns på plats kan konkurera ut den patogena bakterien så att den inte får fäste.

Generellt kan man säga att det finns studier som påvisar en avvikande sammansättning och funktion av tarmfloran hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBS) jämfört med personer utan IBS. Om detta är en orsak till IBS eller om det är orsakat av den ändrade tarmfunktionen i sig, ändringar i födointaget, eller andra faktorer är ännu inte helt klarlagt. 

Förutom de uppenbara antibiotiska preparaten så har flera studier de senaste åren visat en koppling mellan ett stort antal läkemedel och tarmmikrobiomets sammansättning. Bakterier i tarmen kan påverka effekten av läkemedel och på motsatt sätt verkar vanliga läkemedel som statiner och metformin kunna påverka mikrobiotan. Detta är ett forskningsfält som vi tror kommer att vara väldigt intressant att följa framöver.

Det kommer fler och fler studier som visar på en påverkan på tarmmikrobiotan under cancerbehandling och dessutom finns det allt mer som tyder på att den kan påverka effekten av cancerbehandlingen genom olika faktorer såsom påverkan på immunförsvaret. Under det senaste året har det till exempel visats att tarmmikrobiotan verkar var viktig för de moderna immunmodulerande cancerläkemedeln. I pilotstudier har man sett att patienter som inte svarar på behandlingen kan börja göra så efter en fekaltransplantation (avföringstransplantation).

Gallstenssjukdom anses som en del av det metabola syndromet (MS) och så kallad ”dysbios" och obalans i bakteriesammansättningen finns därför också hos gallstenspatienter. Det saknas dock bra studier som jämför tarmmikrobiotan före och efter kolecystektomi  (då man tar bort gallblåsan) hos samma individer. Den enda riktiga studie från som finns indikerar att en förbättring skulle ske vid operation, man kan inte ange gallstenoperation som orsak till förbättringen rent generellt. 

Vi har genomfört en så kallad säkerhetssstudie där vi kunnat visa att produkten är säker. Vi hoppas kunna påbörja studien hösten 2021 (beroende på pandemiläget och möjligheten att ta emot studiedeltagare).

Nej, vi ser inga större skillnader i bakterier hos vegetarianer när vi tittar på den genetiska informationen eller arvsmassan (DNA). Dock verkar det som om bakterierna hos vegetarianer producerar andra molekyler, vilket i sin tur påverkar hur maten bryts ned och vilka ämnen som bildas.

Vi känner inte till studier där man har sett att "vila tarmen" påverkar tarmmikrobiotan.

Det finns smörsyra att köpa, men jag vet inte om detta finns i Sverige. De studier jag sett har ganska små effekter och det beror kanske på att den mesta smörsyran vi har tillverkas i tjocktarmen, men de kapslar man äter löses upp i tunntarmen. Kanske behövs smörsyran på rätt ställe? 

Nu har jag inte studerat dessa böcker i detalj men det verkar som att de förespråkar en kosthållning som innebär att man äter mycket grönsaker i olika färger och att man använder olika oljor såsom olivolja istället för smör och det är helt klart positivt. Ibland kan den här typen av böcker landa i att man ska äta eller dricka något speciellt såsom gurkmeja eller shots av något slag men det handlar oftast om övertolkningar av enskilda studiers resultat så den typen av råd är mindre viktiga. Istället handlar det mer om att ha en varierad kost som är rik på grönsaker.

Kosten har en stor påverkan på tarmmikrobiotans sammansättning och en diet som nästan helt utesluter kolhydrater kommer ha en tydlig påverkan på sammansättningen. Hittills är det nästan bara genom kosten som man sett att man kan öka artrikedomen i tarmen. Olika bakterier föredrar olika näringskällor för att trivas och växa till och för att gynna så många olika goda bakterier som möjligt så är det istället en varierad och fiberrik kost som är vägen till framgång. 

Precis som för andra näringsämnen så kommer ett ökat intag av socker gynna en viss typ av bakterier. Det man ska ha i åtanke är att de flesta enklare sockerarterna absorberas i tunntarmen vilket gör att de inte når tjocktarmen i någon högre koncentration. Det som ofta är fallet när det gäller en sämre kosthållning är vad man inte äter snarare än vad man äter så en kosthållning som innebär ett högt sockerintag innebär ofta också ett lågt intag av fiberrika livsmedel såsom grönsaker och då kan det handla lika mycket om frånvaro av nyttig mat som skapar problem med hälsan.