Välkommen till Livet i tarmen!
Genom århundraden har man vetat att livet i tarmen, alltså mikrobiotan, är starkt kopplad till vår hälsa. Detta "glömdes bort", men återupptäcktes med hjälp av moderna tekniker i början av 2000-talet och nu har både allmänheten och allt fler forskare fått upp ögonen för tarmbakterierna.
Bland annat har man sett skillnader i sammanstättningen av tarmbakterier hos personer med depression, muskelsjukdomar, ledsjukdomar och astma, jämfört med friska personer. Men även om det finns påtagliga skillnader är det är inte klarlagt om det är mikrobiotan som orsakar sjukdom eller om det är sjukdomen som har förändrat bakteriesammansättningen i tarmen.
Vad är mikrobiota?
Mikrobiota är ett mikroskopiskt ekosystem på en växt eller ett djur, där mikroorganismer som bland annat, svampar, virus, och bakterier, lever i symbios med varandra. Alla flercelliga växter och djur som hittills har studerats har sin egen mikrobiota.
När det kommer till metabolism, alltså hur kroppen bryter ned maten vi äter och utvinner energi, så spelar tarmbakterierna stor roll. Och det är framför allt de processerna som den här sidan fokuserar på. Tarmbakterierna verkar vara inblandade vid metabola sjukdomar, som typ 2-diabetes och fetma.
Fastän forskningsfältet har rört sig framåt är det mycket vi inte vet. Det dras många ovetenskapliga slutsatser som får stort utrymme i nyhetsrapporteringen. Och visst, många av råden kanske gäller på ett generellt plan, men inte alltid för den enskilde individen.
Livet i tarmen samlar vetenskaplig fakta och förklarar vad du kan göra för att påverka bakteriesammansättningen i dina tarmar och skapa en rikare mångfald. Den belyser också problematiken med ovetenskapliga aktörer som kan påverka informationen till allmänheten.
Sidan försöker ge svar på frågor som; Var får vi våra tarmbakterier i från? Hur kan egentligen de mikroskopiska tarminvånarna påverka vår hälsa? Går det att bli frisk med bakterier? Och vad kan vara problematiskt med den uppsjö av hemmatest som erbjuds idag?
Livet i tarmen görs av Bäckhed Lab, Wallenberglaboratoriet, vid Göteborgs Universitet och i tätt samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhus.