Bakterier vid sjukdom

I den här kortfilmen beskriver vi när avföringstransplantationer utförs och hur de går till.

Att man kan bli sjuk av bakterier är ingen nyhet. I tarmen kan arter som listeria, kolera och shigella orsaka svåra infektioner. Men bakterier har också potential att göra oss friskare.

Många sjukdomar är kopplade till en obalans i tarmens ekosystem. Det kan finnas för få av vissa bakterier eller för många av en annan, vilket gör att viktiga funktioner kan gå förlorade. Genom att tillföra bakterier finns möjlighet att återställa balansen.

Antibiotikakurer kan till exempel slå ut viktiga tarmbakterier. Då skapas utrymme för andra arter att växa till, som Clostridioides difficilie, tidigare känd som Clostridium difficile, vilken i stora mängder kan ge svår och ibland dödlig diarré. Balansen kan då återställas med hjälp av avföringstransplantationer där man tillsätter en hel drös med tarmbakterier från en frisk person och Clostridium difficile trängs undan.

I Sverige är det bara vid klosteridieinfektion som avföringstransplantation används som behandling. Det är effektivt men inte riskfritt. Mycket forskning fokuserar istället på att isolera enskilda bakteriearter, som till exempel skulle kunna stoppas in i en kapsel, och tillförs kroppen som så kallad probiotika. Kapseln sväljs och bakterierna kommer på så vis ned till den del av tarmen där de behövs.

Avföringstransplantation görs bara vid klosteridieinfektion idag.

Risk finns att bakterier som orsakar sjukdom överförs.

Mycket forskning fokuserar på att isolera enskilda bakterier istället - nästa generations probiotika.

Vill du veta mer?

Läs mer om "Behandlingsmetoder och förväntade resultat".

Se filmen "Livet i tarmen - bakterievalvet" som beskriver hur bakterierna används i forskningen, för att ta reda på mer om vad som är ett friskt tarmliv och vad som är ett sjukt - och hur man kan återställa balansen när den ställts på ända. Hur går tarmbakterieforskningen till och hur vet man vilka bakterier som är bra och vilka som är skadliga?