Bakteriernas roll för ämnesomsättningen

Vägen genom mag-tarmkanalen är minst sagt händelserik!

När din lunch tuggats klart och landat i magsäckens sura saft väntar en sex och en halv meter lång resa. Först vandrar maten in i tolvfingertarmen. Där får den en dusch av enzymer och gallsyror vilka tillsammans fungerar ungefär som tvättmedel och får fettlösliga vitaminer som vitamin D och E att lossna så att de kan tas upp av kroppen. 

Maten färdas sedan vidare in i tunntarmen där proteiner bryts ned och omvandlas till aminosyror som tas upp av kroppen tillsammans med fetter och enkla sockerarter. I tunntarmen är väggarna täckta med ludd. Luddet är små utskott som kallas tarmvilli. De gör att tunntarmen får en mycket större yta mot maten vilket ökar förmågan att ta upp näringsämnen.

Runt om tarmen finns olika muskellager som styrs av ett eget nervsystem som brukar kallas för bukhjärnan. Dessa muskler gör att maten trycks framåt genom tarmen, och färdas i en snabbare takt än den annars skulle.

När din lunch är framme vid tjocktarmen går det långsammare. Om magsäcken är som en öken är tjocktarmen en frodig regnskog. Här finns mer än ett halvt kilo bakterier som lever, växer, delar sig och dör! En del av dem hjälper oss att bryta ned fibrer och komplexa kolhydrater. Under arbetets gång bildar de korta fettsyror som är viktiga för vår ämnesomsättning till exempel ättiksyra, propionsyra, mjölksyra och smörsyra.

Vill du veta mer? 

Läs "Vem bor här?" som beskriver bakterierna och miljön i tarmen och "Molekylfabriken" som förklarar vissa av bakteriernas funktion. 

Du kan också läsa mer om mikrobiotans funktion där vi också berättar mer om olika molekyler, så kallade metaboliter, och hur vissa av metaboliterna styr sjukdom.